Pratade i telefon med Linnea när jag var ute i skogen:
Linnea: är du vilse?
Jag: Nej, eller jo... eller kanske. Vägen ska ju gå runt, men den tar ju aldrig slut.
Sen uppenbarade sig en skylt där det stod "Vilsta 5 km -->" och då var jag överlycklig. Sen uppenbarade sig en brant uppförsbacke, då var jag mindre lycklig.
Men nu är jag äntligen hemma, en och en halv timme senare. Jag hoppar nog pumpen idag och sparar den till i morgon i stället. Kör lite styrke hemma. Man behöver ju inte vara överambitiös.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar